Ernst Cassirer

Ernst Cassirer
Född28 maj 1874[1][2][3] ​eller ​28 juli 1874[4]
Wrocław[5]
Död13 april 1945[6][1][2]
New York[7], USA
Medborgare iKejsardömet Tyskland, Weimarrepubliken, Nazityskland och Sverige
Utbildad vidHumboldt-Universität zu Berlin
Philipps-Universität Marburg[8]
SysselsättningFilosof[4], universitetslärare, konsthistoriker[9]
ArbetsgivareHumboldt-Universität zu Berlin
All Souls College[10]
Kriegspresseamt[11]
Hamburgs universitet (1919–1933)
Oxfords universitet (1933–1935)
Göteborgs universitet (1935–1941)
Yale University (1941–1944)
Columbiauniversitetet (1944–1945)
MakaToni Cassirer
(g. 1902–1945)
BarnH.W. Cassirer (f. 1903)
Utmärkelser
Kuno Fischer-priset (1914)
Hedersdoktor vid Göteborgs universitet
Redigera Wikidata

Ernst Alfred Cassirer, född 28 juli 1874 i Breslau, dåvarande Tyskland, död 13 april 1945 i New York, var en tysk filosof, delvis verksam i Sverige, som verkade i den marburgska nykantianska traditionen, och utvecklade en kulturfilosofi genom en symbolteori grundad på kunskapsfenomenologin och vetenskapshistoria.

Biografi

Cassirer studerade filosofi och litteratur vid universitetet i Berlin, men hade som jude svårt att göra karriär. Han disputerade 1899 för Hermann Cohen och Paul Natorp. Efter många år som docent utsågs han till professor i filosofi vid det nygrundade universitetet i Hamburg 1919, där han verkade till 1933, då nazisterna kom till makten.[12]

Han tvingades då lämna Tyskland. Först fick han en tjänst vid Oxford university och 1935 utnämndes han till professor vid Göteborgs högskola. 1941 utnämndes han där även till hedersdoktor.[13] Samma år ansåg han att Sverige blivit alltför otryggt för honom, och han begav sig till USA, där han blev lektor vid Yale University, och från 1943 vid Columbia University, New York, där han var verksam till sin död. Han avled 1945 på universitetets campus som svensk medborgare.

Han var farfar till den svenske språkvetaren Peter Cassirer (1933-2020).

Filosofi

Cassirers huvudverk är Philosophie der symbolischen Formen 1-4 (1923-29), vilken anses vara en startpunkt för kulturfilosofin. Människan är enligt Cassirer ett "symboliskt djur". Då djur lever enligt sina instinkter, har människan skapat symboliska universum med strukturella innebörder som konstituerar deras förståelse av verkligheten. Filosofin är därmed, enligt Cassirer, en symbolfilosofi som söker visa symbolernas giltighet i andra vetenskaper och i och med detta konstituera kulturen. I detta resonemang är Cassirer beroende av Kants transcendentala idealism.

I hans sista stora arbete, The Myth of the State, som utkom postumt 1946, diskuterar han den totalitära statens idéhistoriska grundval, som han menar sig finna hos bland andra Platon, Dante, Machiavelli och Hegel, och slår fast att fascismens grundval symboliseras av myten om framtiden, samt förespråkandet av irrationalitet.

Cassirer ägnade sina tidigaste arbeten åt svenska kulturfilosofiska spörsmål, främst om Axel Hägerström, samt drottning Kristina och Descartes.

Bland Cassirers främsta anhängare finns Hans Reichenbach och Leo Strauss.

Bibliografi

  • Descartes' Kritik der mathematischen und naturwissenschaflichen Erkenntnis. Marburg. 1899. Libris 21086021. http://hdl.handle.net/2077/53373 
  • Das Erkenntnisproblem in der Philosophie und Wissenschaft der neueren Zeit. Bd 1. Berlin: B. Cassirer. 1906. Libris 20795199. http://hdl.handle.net/2077/52300 
  • Das Erkenntnisproblem in der Philosophie und Wissenschaft der neueren Zeit. Bd 2. Berlin: B. Cassirer. 1907. Libris 20799347. http://hdl.handle.net/2077/52317 
  • Das Erkenntnisproblem in der Philosophie und Wissenschaft der neueren Zeit. Bd 3. Berlin: B. Cassirer. 1920. Libris 20799397. http://hdl.handle.net/2077/52318 
  • Freiheit und Form : Studien zur deutschen Geistesgeschichte. Berlin: Bruno Cassirer. 1916. Libris 22496140. http://hdl.handle.net/2077/55939 
  • Substanzbegriff und Funktionsbegriff : Untersuchungen über die Grundfragen der Erkenntniskritik. Berlin: Bruno Cassirer. 1910. Libris 22102424. http://hdl.handle.net/2077/54613 
  • Immanuel Kants Werke. Bd 11. Ergänzungsband, Kants Leben und Lehre. Berlin: Bruno Cassirer. 1918. Libris 22129315. http://hdl.handle.net/2077/54739 
  • Idee und Gestalt : Goethe, Schiller, Hölderlin, Kleist : fünf Aufsätze. Berlin: Bruno Cassirer. 1921. Libris 21575151. http://hdl.handle.net/2077/53785 
  • Zur Einstein'schen Relativitätstheorie : erkenntnistheoretische Betrachtungen. Berlin: Bruno Cassier. 1921. Libris 21080674. http://hdl.handle.net/2077/53358 
  • Die Begriffsform im mythischen Denken. Berlin: Teubner. 1922. Libris 21082265. http://hdl.handle.net/2077/53360 
  • Freiheit und Form : Studien zur deutschen Geistesgeschichte. Berlin: Bruno Cassirer. 1922. Libris 21338381. http://hdl.handle.net/2077/53504 
  • Philosophie der symbolischen Formen. T. 1, Die Sprache. Berlin: Cassirer. 1923. Libris 22261583. http://hdl.handle.net/2077/54897 
  • Philosophie der symbolischen Formen. T. 2, Das mythische Denken. Berlin: Cassirer. 1925. Libris 21575147. http://hdl.handle.net/2077/53784 
  • Philosophie der symbolischen Formen. T. 3, Phänomenologie der Erkenntnis. Berlin: Cassirer. 1929. Libris 22409603. http://hdl.handle.net/2077/55139 
  • Philosophie der symbolischen Formen. Index / bearbeitet von Hermann Noack. Berlin: Cassirer. 1931. Libris 597127. http://hdl.handle.net/2077/53460 
  • Sprache und Mythos : ein Beitrag zum Problem der Götternamen. Leipzig: Teubner. 1925. Libris 21882470. http://hdl.handle.net/2077/54299 
  • Individuum und Kosmos in der Philosophie der Renaissance. Leipzig: Teubner. 1927. Libris 21575152. http://hdl.handle.net/2077/53786 
  • Die Philosophie der Aufklärung. Tübingen: J.C.B. Mohr. 1932. Libris 21339775. http://hdl.handle.net/2077/53506 
  • Goethe und die geschichtliche Welt : drei Aufsätze. Berlin: Verlag Bruno Cassirer. 1932. Libris 21964132. http://hdl.handle.net/2077/54482 
  • Die platonische Renaissance in England und die Schule von Cambridge. Leipzig: Teubner. 1932. Libris 21964132. http://hdl.handle.net/2077/55935 
  • Determinismus und Indeterminismus in der modernen Physik : historische und systematische Studien zum Kausalproblem. Göteborg: Erlander. 1937. Libris 22126138. http://hdl.handle.net/2077/54714 
  • Descartes : Lehre, Persönlichkeit, Wirkung. Stockholm: Bermann-Fischer. 1939. Libris 22491374. http://hdl.handle.net/2077/55927 
  • Axel Hägerström : eine Studie zur schwedischen Philosophie der Gegenwart. Göteborg: Erlander. 1939. Libris 20706811. http://hdl.handle.net/2077/52252 
  • Thorilds Stellung in der Geistesgeschichte des achtzehnten Jahrhunderts. Stockholm: Wahlström & Widstrand (i kommission). 1941. Libris 873056. http://hdl.handle.net/2077/54395 
  • Logos, Dike, Kosmos in der Entwicklung der griechischen Philosophie. Göteborg. 1941. Libris 21080876. http://hdl.handle.net/2077/53359 
  • Zur Logik der Kulturwissenschaften : Fünf Studien. Göteborg. 1942. Libris 21530582. http://hdl.handle.net/2077/53745 
  • An essay on man : an introduction to a philosophy of human culture / by Ernst Cassirer. Göteborg. 1944. Libris 20807404. http://hdl.handle.net/2077/52337 

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Ernst Cassirer, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ RKDartists, Ernst Cassirer, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] BeWeB, läst: 13 februari 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Кассирер Эрнст”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  8. ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  9. ^ Dictionary of Art Historians, läst: 23 april 2022, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  10. ^ Raymond Klibansky & Patrick Conley, Die Grenzen des akademischen Lebens sprengen : Ein Gespräch über Ernst Cassirer und die Bibliothek Warburg, vol. 50, 564, Merkur, 1996, s. 277, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ Raymond Klibansky & Patrick Conley, Die Grenzen des akademischen Lebens sprengen : Ein Gespräch über Ernst Cassirer und die Bibliothek Warburg, vol. 50, 564, Merkur, 1996, s. 274, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ Klibansky, Raymond; Conley, Patrick (mars 1996), ”Die Grenzen des akademischen Lebens sprengen. Ein Gespräch über Ernst Cassirer und die Bibliothek Warburg”, Merkur 50 (3): 274-277, ISSN 0026-0096, OCLC 209394288 
  13. ^ Olsson, Claes-Olof (2007). Hedersdoktorer vid Göteborgs universitet under 100 år: 1907-2007. Göteborg: Göteborgs universitet. sid. 27. Libris 10624901. ISBN 9789173603546 

Källor

  • Artikeln påbörjades som en fri översättning av den engelska artikeln
  • Filosofilexikonet, red. P.Lübcke

Externa länkar

  • Ernst Cassirer i Libris
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 106965171 • LCCN: n50034385 • ISNI: 0000 0001 2146 438X • GND: 118519522 • Libris XL: gdsvvnl00ht7d4g Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag. • SUDOC: 026770989 • BNF: cb118954523 (data) • BIBSYS: 90061358 • ULAN: 500281683 • MGP: 231119 • NLA: 35026489 • NDL: 00435490 • NKC: jn19990001362 • ICCU: CFIV010833 • BNE: XX1131559 • CiNii: DA00180365 • CANTIC: a10060911