Goldman Environmental Prize

Goldman Environmental Prize är ett pris som delas ut varje år till gräsrotsaktivister i miljöfrågor, en från var och en av världens sex geografiska regioner: Afrika, Asien, Europa, öar och önationer, Nordamerika och Syd- och Centralamerika.

Det kallas också för det Gröna Nobelpriset.[1][2]

Priset delas ut av Goldman Environmental Foundation med huvudkontor i San Francisco, Kalifornien.

Goldman Environmental Prize grundades 1 september 1989 av Richard N. Goldman och Rhoda H. Goldman. Den 16 april 1990 delades det första priset ut.[3] 2019 var prissumman 200 000 USD.

Pristagare

Bland prisets många mottagare finns:

  • Janet Gibson (1990)
  • Cath Wallace (1991)
  • Wangari Maathai (1991)
  • Barnens Regnskog (1991)
  • Medha Patkar (1992)
  • Dai Qing (1993)
  • Ken Saro-Wiwa (1995)
  • Marina Silva (1996)
  • Alexander Nikitin (1997)
  • Jacqui Katona (1999)
  • Fatima Jibrell (2002)
  • Humberto Rios Labrada (2010)[4]
  • Yevgeniya Chirikova (2012)
  • Ma Jun (2012)
  • Edwin Gariguez (2012)[5]
  • Berta Cáceres (2015)[6]
  • Phyllis Omido (2015)[7]
  • Zuzana Čaputová (2016)
  • Máxima Acuña (2016)[8]
  • Makoma Lekalakala (2018)[9][10]
  • Francia Márquez (2018)
  • Alfred Brownell (2019)[11]

Källor

  1. ^ ”What Is The Green Nobel?” (på engelska). WorldAtlas. https://www.worldatlas.com/articles/what-is-the-green-nobel.html. Läst 22 september 2019. 
  2. ^ FOX. ”Esteemed Goldman Environmental Prize now in its 30th year”. KTVU. http://www.ktvu.com/news/esteemed-goldman-environmental-prize-now-in-its-30th-year. Läst 22 september 2019. 
  3. ^ ”Prize History” (på amerikansk engelska). Goldman Environmental Foundation. https://www.goldmanprize.org/history/. Läst 22 september 2019. 
  4. ^ ”Kubas rinnande guld”. forskning.se. 2 september 2016. https://www.forskning.se/2016/09/02/kubas-rinnande-guld/. Läst 22 september 2019. 
  5. ^ ”Den moraliska plikten” (på english). Effekt. Arkiverad från originalet den 22 september 2019. https://web.archive.org/web/20190922131343/http://effektmagasin.se/den-moraliska-plikten/. Läst 22 september 2019. 
  6. ^ ”Berta Cáceres mördades – men hennes röst lever vidare”. We Effect. https://weeffect.se/nyheter/berta-caceres-mordades-men-hennes-rost-lever-vidare/. Läst 22 september 2019. 
  7. ^ ”Hon stoppade giftfabriken” (på engelska). AmnestyPress. http://www.amnestypress.se/artiklar/reportage/25850/hon-stoppade-giftfabriken/. Läst 22 september 2019. 
  8. ^ ”Maxima Acuña tilldelas ”Det gröna nobelpriset” för sin kamp mot gruvjätte”. Latinamerikagrupperna. 18 april 2016. http://www.latinamerikagrupperna.se/2016/04/maxima-acuna-tilldelas-det-grona-nobelpriset-for-sin-kamp-mot-gruvjatte/. Läst 22 september 2019. 
  9. ^ ”Hon vinner Goldman Environmental Prize 2018”. Naturskyddsföreningen. 18 maj 2018. https://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/hon-vinner-goldman-environmental-prize-2018. Läst 22 september 2019. 
  10. ^ ”Stoppade Zumas kärnkraftsprogram”. Sveriges Natur. 4 december 2018. http://www.sverigesnatur.org/intervju/stoppade-zumas-karnkraftsprogram/. Läst 22 september 2019. 
  11. ^ ”Palmoljeindustrin möter hårdnackat motstånd i Liberia” (på engelska). Nyhetsmagasinet Syre. 13 juni 2019. https://tidningensyre.se/2019/nummer-377/palmoljeindustrin-moter-hardnackat-motstand-i-liberia/. Läst 22 september 2019.