Lista över operativsystem

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-01)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Indelning

Operativsystem kan kategoriseras baserat på olika kriterier, som dock är överlappande:

Koncept (exempelvis Unix, Windows, MS-DOS, Mac OS Classic)
Licens (kommersiellt eller öppen källkod)
Utvecklingsfas (historiskt eller nutida)
Användningsområde (generellt, arbetsstation, server, inbyggt)
Syfte (exempelvis produktion, forskning, hobby eller realtid)

Tidiga historiskt betydelsefulla

CTSS (The Compatible TimeShare System, utvecklat på MIT av Corbato med flera)
Incompatible Timesharing System (The Incompatible Timeshare System, utvecklat på MIT för DEC 10 / 20 stordatorer)
THE operating system (utvecklat av Dijkstra med flera)
Multics (gemensamt operativsystems-utvecklingsprojekt mellan Bell Labs, GE, och MIT)
Master programme utvecklat för Leo Computers, Leo III 1962

Tidiga slutna operativsystem för mikrodatorer

Apple DOS (första versionen brändes i ROM och innehöll firmware (ett fast program) samt en integrerad BASIC-tolk, sedermera levererades systemet med Microsoft BASIC)
Business Operating System (BOS) - multiplattform, baserat på kommandoprompt
UCSD p-System, CPM-86, PC-DOS
TRS-DOS, ROM OS (i stort sett Microsofts tillämpning av BASIC med vissa utökningar för hantering av filsystem)
Flex (av Technical Systems Consultants för mikrodatorer baserade på Motorolas 6800-processorer: SWTPC, Tano, Smoke Signal Broadcasting, Gimix, etc)
FLEX9 (av TSC för mikrodatorer baserade på Motorolas 6809-processorer)
mini-FLEX (av TSC på 5.25"-disketter för mikrodatorer baserade på Motorolas 6800-processorer)

Slutna

Slutna (proprietära) operativsystem från olika tillverkare:

Acorn

Arthur
ARX
RISC OS
RISCiX

Amiga

Atari ST

Apple/Macintosh

Apple DOS
A/UX (Unix-baserat operativsystem från 90-talets början)
ProDOS
GS/OS
Mac OS Classic
Mac OS
Apple Darwin

Ardence

Phar Lap ETS
RTX

Be

BeOS
BeIA
Haiku
Zeta

Digital

Operativsystem från Digital Equipment Corporation, sedermera Compaq/HP.

CP/M 1973
AIS
OS-8
ITS (för systemen PDP-6 och PDP-10)
TOPS-10 (för PDP-10)
WAITS
TENEX (från BBN)
TOPS-20 (för PDP-10)
RSTS/E (kördes på flera olika maskiner, främst PDP-11)
RSX-11 (fleranvändarsystem med multikörning för PDP-11)
RT-11 (enanvändarsystem för PDP-11)
VMS (för VAX, Alpha och Itanium-baserade datorer, senare omdöpt till OpenVMS)
Ultrix (DEC:s första version av Unix för VAX och PDP-11, baserat på BSD)
Digital UNIX (blev sedermera HP:s Tru64)

IBM

IBSYS
OS/2
OS/3
OS/36
OS/38
AIX (en unixvariant)
OS/400 (i5/OS)
VM/CMS
DOS/360
DOS/VSE
OS/360
MFT (sedermera OV/VS1)
MVT (sedermera OV/VS2)
SVS
MVS (sista varianten av MVT)
TPF
ALCS
OS/370
OS/390
z/OS (senaste versionen av IBMs operativsystem för stordatorer)
Basic Operating System
PC-DOS (en variant av MS-DOS från IBM)

ICT/ICL

GEORGE
VME
DME
TME

Microsoft

MS-DOS
Microsoft Windows
- Windows 1.0
- Windows 2.0
- Windows 3.0 (första versionen med betydande kommersiellt genomslag)
- Windows 3.1
- Windows 95
- Windows 98
- Windows ME
Windows NT (utvecklat vid Microsoft av en grupp ledd av David Cutler)
- Windows NT 3.1
- Windows NT 3.5
- Windows NT 3.51
- Windows NT 4
- Windows 2000
- Windows XP (baserat på Windows 2000)
- Windows Server 2003
- Windows Vista
- Windows Server 2008
- Windows 7
- Windows 8
- Windows 10
- Windows Server 2008 R2
Xenix (licensierad version av Unix; såld till SCO under 90-talet)
Windows CE (kompaktutgåva för handdatorer)
Windows Mobile (nyare versioner av Windows CE går under detta namn)

Norsk Data

Sintran

Sun Microsystems

SunOS (en BSD-variant)
Solaris (SunOS omskrivet till UNIX System V)

Andra slutna Unix-lika och POSIX-kompatibla system

Aegis/OS (Apollo Computers)
AtheOS (fortsätter som Syllable efter en förgrening av koden)
Cromix (unixemulerande operativsystem från Cromemco)
Coherent (unixliknande operativsystem från Mark Williams Co. för PC-datorer)
D-NIX
HP-UX från HP
Idris funktionskopia från Whitesmiths
IRIX från SGI
Mac OS från Apple Inc.
Menuet
NeXTSTEP
OS-9 (unixlikt RTOS (unixemulerande operativsystem från Microware för mikrodatorer baserade på Motorolas 6809-processorer)
- OS-9/68k (unixemulerande operativsystem från Microware för mikrodatorer baserade på Motorolas 680x0-processorer; utvecklades från OS-9)
- OS-9000 (portabelt unixemulerande operativsystem från Microware; en av tillämpningarna fungerade med Intel x86)
OSF/1
OPENSTEP
Plan 9 (nätverksoperativsystem skapat av Bell Labs)
Inferno
QNX (POSIX, operativsystem med mikrokärna; oftast ett inbäddat realtids-operativsystem)
Rhapsody
RiscOS
SCO OpenServer (från SCO, uppköpt av Caldera som sedan bytte namn till SCO)
System V (en version av AT&T Unix, 'SVr4' var den fjärde mindre uppgraderingen)
UNIflex (unixemulerande OS av TSC för DMA-kapabla, utökade adresser, Mototola 6809-baserade datorer; till exempel SWTPC, GIMIX, med flera)
UniCOS
UTS (Universal Timesharing System, Amdahls eget Unix, baserat på Unix System V, kördes på IBM S/370-arkitektur antingen under IBM:s virtuella maskin eller med normal installation)

Fria operativsystem

Unix-lika och andra POSIX-kompatibla system utvecklade i forskningssyfte

Minix (utvecklat i undervisningssyfte av Andrew S. Tanenbaum i Nederländerna)
Unix (utvecklat vid Bell Labs kring 1970, ursprungligen av Ken Thompson)
Amoeba (utvecklat av Andrew S. Tanenbaum i forskningssyfte)

Open source Unix-liknande

BSD (Berkeley Software Distribution, ett Unix-liknande operativsystem för DECs VAX-datorer)
- FreeBSD (en öppen variant av BSD, från Computer Systems Research Group (CSRG))
  - DragonFly BSD (projekt med grund i FreeBSD 4.9)
- NetBSD (en öppen variant av BSD, från CSRG)
- OpenBSD (en öppen variant av BSD, från CSRG)
- PC-BSD
GNU/Hurd
Linux
Linux (fri Unix-liknande operativsystemskärna)
SSS-PC (utvecklat vid Tokyos universitet)

MS-DOS-varianter

DR-DOS (MS-DOS-kompatibelt operativsystem från Digital Research, senare Novell, Caldera med mera; används fortfarande för vissa speciella projekt)
FreeDOS (funktionskopia av MS-DOS med öppen källkod)
MS-DOS (operativsystem från Microsoft för PC-datorer)
PC-DOS (IBM:s version av DOS för PC-datorer)
QDOS (utvecklat vid Seattle Computer Products av Tim Paterson för Intels 808x processorer; även kallat SCP-DOS; licensierat till Microsoft – blev MS-DOS/PC-DOS)
ZDOS (en nyare 32-bitars DOS-variant utvecklad av ett det svenska småföretaget Zebor Technology)

Forskningssystem, icke-Unix

K42, forskningsoperativsystem från IBM med öppen källkod
Mach (egentligen en kärna använd tillsammans med övriga delar av BSD-systemet, från forskning om operativsystemskärnor vid CMU; se även NeXTSTEP)
TUNES, 1994
V från Stanford, tidigt 80-tal

Generiska/kommersiella system, övriga icke-Unix

AROS, öppen källkod (Amiga Research Operating System)
Bluebottle (tidigare AOS, en aktiv uppdatering till Oberon operating system)
Control Program/Monitor (CP/M)
- CP/M-86 (CP/M för Intel 8088/86 från Digital Research)
- MP/M-80 (Multi programming versionen av CP/M-86 från Digital Research)
UCSD p-System (portabel komplett programmeringsmiljö, operativsystem samt virtuell maskin utvecklad genom ett studentprojekt vid universiteten i Kalifornien och San Diego. Skrivet i pascal och samordnat av professor Ken Bowles.)
GEM (användargränssnitt för MS-DOS, DR-DOS och TOS från Digital Research)
JavaOS
SSB-DOS (utvecklat av TSC för Smoke Signal Broadcasting; en variant av FLEX i de flesta avseenden)
DESQView (fönstergränssnitt för MS-DOS, cirka 1985)
GEOS
NewOS (öppen källkod)
Oberon operating system (utvecklat vid ETH-Zurich av Niklaus Wirth med flera för Ceres- och Chameleon-datorer. Se även programspråket Oberon.)
OS/2 (Windows/MS-DOS kompatibelt operativsystem ursprungligen utvecklat tillsammans med Microsoft men slutligen övertaget av IBM, en teknisk förbättring jämfört med DOS och Windows men ingen kommersiell framgång.)
TripOS, 1978
Visi On (första grafiska användargränssnittet för PC-datorer, ingen kommersiell framgång)
VME från International Computers Limited (ICL)
MorphOS från Genesi
NetWare från Novell
NeXTStep (vilket senare mer eller mindre blev Mac OS)
Pick (ofta licensierat och omdöpt)
Primos från Prime Computer
BS2000 från Siemens AG

Hobbyprojekt

LainOS (projekt som baserar sig på FreeBSD och arbetar med målsättningen att reproducera användargränssnittet "Navi" från animeserien Serial Experiments Lain)
ReactOS (en funktionskopia av Windows NT med öppen källkod)
Panalix
SECOS - operativsystem med hög säkerhetsklass
SkyOS (hobby/kommersiellt skrivbordsoperativsystem för PC-datorer)
Trion Operating System
Visopsys (hobbyoperativsystem för PC-datorer)

Användningsområde

Handdatorer

Palm OS från Palm One; numera avknoppade PalmSource (till exempel på plattformarna Palm PDA och Handspring)
Pocket PC från Microsoft
EPOC ursprungligen Psion (UK), numera Symbian, ofta referat till som: Symbian OS
Windows CE från Microsoft
Linux på Sharp Zaurus
Android (Linux-baserat)