Partitur

Ett partitur.
Karlheinz Stockhausens grav med partituret till hans verk Licht.

Ett partitur är ett notblad som innehåller alla stämmor i ett musikaliskt verk, ställda under varandra längs en tidsaxel där instrumentgrupper skiljs ut och hålls samman med hjälp av klamrar. I de fall där två notrader kan avse samma instrument (t. ex. piano eller xylofon) används en ackolad. Taktstrecken brukar också följa instrumentgrupperna, och går sällan rakt igenom partituret.

Partiturets omfattning

Ett partitur avser verk för fler än en musiker,[1] exempelvis stråkkvartett-, orkester-, körsats och liknande. I en orkester är det vanligen bara dirigenten som har partitur, musikerna spelar i stället från stämnoter. Stämnoter för körsångare brukar innefatta alla sångstämmor, och ett klaverutdrag.

Instrumentens ordning i partituret varierar beroende på ensembleform. En s.a.s. vanlig uppteckning av en symfoniorkester delas in i fyra sektioner. Uppifrån; träblås, brass, slagverk och stråkar. Dessa underdelas i individuella stämmor, där olika stämmor kan spelas gemensamt av flera musiker. För att spara plats brukar stämmor också skrivas ihop till en notrad, så att exempelvis klarinett 1 och 2 delar på en notrad.

Symfoniorkester

Träblås

Brass

  • Valthorn 1 & 3
  • Valthorn 2 & 4
  • Trumpet 1 & 2
  • Trombon 1 & 2
  • Bastrombon
  • Tuba

Slagverk

  • Slagverk
  • Timpani

Stråkar

Transponerande instrument

Transponerade instrument (som noteras i en annan tonart än de klingar) har i regel samma notering i partituret som i den separata stämman, men för överblickens skull frångår man ibland denna princip och noterar samtliga instrument som de klingar; om möjligt använder man endast diskant- och basklav.[2]

Stämbesättning

Generellt sett spelar en musiker en stämma, men för att stråksektionen skall balansera mot den övriga orkestern brukar den besättas med fler musiker. Här ett exempel:

  • Violin 1: 14 (musiker)
  • Violin 2: 12
  • Viola: 8
  • Cello: 8
  • Kontrabas: 4

Modern musik

I modern musik förekommer helt andra partiturtyper, t. ex. av schematiskt slag.[2]


Källor

  1. ^ https://www-ne-se.proxy.lib.ltu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/partitur
  2. ^ [a b] Bra Böckers lexikon, 1978.