Torsten Scheutz

Torsten Scheutz
Född25 november 1909
Linköping, Östergötland
Död11 mars 2004 (94 år)
Tranås, Linköpings församling, Småland
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragJournalist, författare och flygare
MakaMaud Elisabeth Linder
(g. 1938–1960)
Ann-Marie Hamilton
(g. 1973–2003)

Torsten Vilhelm Scheutz född 25 november 1909 i Linköpings församling, död 11 mars 2004 i Tranås, Säby församling, Jönköpings län[1], var en svensk journalist, författare, segelflygare och trafikflygare med silvervingar.

Flygare

Scheutz tog vid 20 års ålder flygcertifikat vid aeromaterielsflygskolan i Stockholm 1930. Året efter for han till Tyskland för att studera vid universitetet i Göttingen och under sommarledigheten flög han i en flygklubb i Mannheim. Han avlade examen för amerikanskt trafikflygarcertifikat på Ryans flygskola i San Diego i Kalifornien 1934. Han kom därefter att emigrera till USA 1935 för att bli kompanjon med en herre som lagade oljepumpar på oljefälten i Texas. Men det var en bubbla som sprack och han förlorade de pengar han satsat i projektet. För att försörja sig tog han ett arbete som flygstyrman vid TACA i Honduras. Här flög han maskindelar, dynamit och alla livsmedel till gruvor i Centralamerika. Under en flygning med en överlastad tremotorig Ford stannade vänstra motorn varvid flygplanet tog i marken med vänster vinge och kanade runt. Alla tre motorerna slets loss vid haveriet, flygkapenen Ewalt avled, medan Scheutz och två ortsbor som färdades i kabinen klarade sig oskadda. 1937 återvände Scheutz till Sverige för att bli kompanjon med flyglegenden Ahrenberg. När andra världskriget bröt ut anmälde han sig som frivillig värnpliktig flygförare. Efter genomgång av Flygvapnets reservflygskola med silvervingar hamnade han på F 2 i Hägernäs norr om Stockholm, där han flög sjöflygplan. När kriget närmade sig sitt slut sökte han och fick 1946 anställning som reporter på Expressen. 1952 tjänstgjorde han för sista gången vid flygvapnet under en repetitionsövning. Han förnyade inte sitt motorflygcertifikat, men ägnade sig under 1950- och 1960-talen åt segelflygning.

Författare och journalist

Under en resa till USA köpte han en bok med titeln Trial and Error som beskrev hur man ska skriva böcker. Han startade förlag och skrev sin debutbok 1939. Samma år inledde han novellskrivande för bland annat Allers, Vecko-Revyn och Familjejournalen. Efter anställning på Expressen blev han reporter vid äventyrstidningen Levande Livet, men när han erbjöds jobbet som chefredaktör hoppade han av från tidningen. Han skrev med två undantag under eget namn. Artiklar om brottslighet bakom järnridån skrev han under pseudonymen Peter Damin, agentromanen Jakt i röd dimma i samarbete med Allan Schulman under pseudonumen Peter Markland. Syftet var att inte bli ovän med myndigheterna i öststaterna, utan kunna fortsätta resa dit.

Först i 80-årsåldern avslutade Scheutz sin långvariga journalistkarriär med att vara världskriminalreporter för danska Allers. I samverkan med Allan Schulman gjorde han sin romanfigur Kid som radioteater. Ytterligare en av hans pjäser regisserades av Ingmar Bergman. I hans filmmanus till lågbudgetfilmen Farligt löfte debuterade en tioårig Lena Nyman.

Hans pojkböcker om Kalle Looping finns översatta till danska, norska, finska och tyska.

Familj

Torsten Scheutz gifte sig 1938 med Maud Elisabeth Linder (1910–1960) och 1973 med gymnastikdirektören Ann-Marie Hamilton Scheutz (1912–2003), dotter till Axel Hamilton.[2]

Bibliografi i urval

  • 1939 - Vingar över djungeln
  • 1940 - Diamantjakten
  • 1947 - Flygplan i solen, Kid
  • 1948 - Starta mot vinden, Kid
  • 1951 - Legionär 1751
  • 1953 - Anfall från Titan
  • 1953 - Kalle Looping
  • 1953 - Kalle Looping och Slaghöken
  • 1954 - Kalle Looping nödlandar
  • 1954 - Jakt i röd dimma (i samarbete med Allan Schulman under pseudonymen Peter Markland)
  • 1955 - Kalle Looping och luftpiraterna
  • 1956 - Kalle Looping och Tigern
  • 1957 - Kalle Looping och Skorpionen
  • 1958 - Spion : en antologi om spioner och spionage
  • 1959 - Det hemliga ögat : en antologi om spioner och spionage

Källor

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  2. ^ Elgenstierna Gustaf, red (2002). Riddarhusets stamtavlor (Version 3.0). Stockholm: Riddarhusdirektionen. Libris 8846085