Trishagion

Trishagion (grekiska ’trefalt helig’) är en liturgisk hymn på grekiska, känd sedan 400-talet.[1] Den användes i bysantinska och gallikanska gudstjänster, och förekommer frekvent i den ortodoxa huvudgudstjänsten.

I västlig kristendom ingår trishagion bland annat i långfredagens improperier i Romersk-katolska kyrkans liturgi.[1] I Svenska kyrkan ingår den både i långfredagsgudstjänsten och som en möjlig variant i kyrkans liturgi för mässa och gudstjänst.[2]

Bönens form

Klassiska språk

Inom östlig kristendom ber man Trishagion på grekiska:

Ἅγιος ὁ Θεός, Ἅγιος ἰσχυρός, Ἅγιος ἀθάνατος, ἐλέησον ἡμᾶς. Hágios ho Theós, Hágios iskhūrós, Hágios āthánatos, eléēson hēmâs.

I västlig kristendom har en översättning till latin använts:

Sanctus Deus, Sanctus Fortis, Sanctus Immortalis, miserere nobis.

Moderna språk

Översatt till svenska lyder Trishagionbönen:

Helige Gud, helige starke, helige odödlige, förbarma Dig över oss.

I Svenska kyrkans kyrkohandbok har detta utvecklats för att fungera liturgiskt. Trishagion återges där som ett Kristusrop, som besvaras med kyrie. Det används i högmässans eller gudstjänstens samlings- eller inledningsmoment:[2]

Präst/Ledare:

Helige Herre Gud,
helige starke Gud,
helige barmhärtige Frälsare,
Du evige Gud,
Förbarma Dig över oss.

Församlingen:

Herre, förbarma dig över oss.
Kristus, förbarma dig över oss.
Herre, förbarma dig över oss.

Referenser

  1. ^ [a b] Henry, H. (1907). ”Agios O Theos”. Catholic Encyclopedia, Robert Appleton Company, New York, USA (www.newadvent.org). https://www.newadvent.org/cathen/01211b.htm. Läst 3 januari 2024. 
  2. ^ [a b] (pdf) Kyrkohandbok för Svenska kyrkan. "Del I" (1 utgåvan, 7:e tryckningen). Svenska kyrkan. 2018. sid. 50. ISBN 978-91-526-3639-8. https://www.svenskakyrkan.se/filer/1374643/Kyrkohandboken%20del%201%202022%20utan%20noter.pdf. Läst 3 januari 2024