Ytterby gruva : Historisk tidsaxel, Bildgalleri, Källor, Externa länkar Wikipedia, den fria encyklopedin

Ytterby gruva

Ytterby gruva är en gruva som ligger på Resarö i Vaxholms kommun. I gruvans mineral har nio grundämnen upptäckts genom åren:

Yttrium (av Ytterby)
Ytterbium (av Ytterby)
Terbium (av Ytterby)
Erbium (av Ytterby)
Holmium (av Holmia, det latinska namnet på Stockholm)
Skandium (av Skandinavien)
Tulium (av Thule, det latinska namnet på Skandinavien)
Gadolinium (efter Johan Gadolin)
Tantal (efter den grekiska mytologiska figuren Tantalus)

Ytterby är den plats i världen som har flest grundämnen uppkallade efter sig.^[1]

Historisk tidsaxel

År 1787 upptäckte den svenske löjtnanten Carl Axel Arrhenius, som var ansvarig för militärens kruttillverkning och förlagd vid Vaxholms fästning en exceptionellt tung svart sprängsten, som senare fick namnet gadolinit
År 1843 upptäckte den svenske kemisten Carl Gustaf Mosander de två grundämnena yttrium (Y) och terbium (Tb).
År 1878 upptäckte schweizaren Jean Charles Galissard de Marignac en komponent som kallades ytterbia ur vilken senare grundämnet ytterbium (Yb) separerades.
År 1879 upptäckte svenskarna Per Teodor Cleve och Lars Fredrik Nilson grundämnena erbium (Er), holmium (Ho), skandium (Sc), samt tulium (Tm).
År 1880 identifierade schweizaren Marignac ytterligare ett grundämne som 1886 fick namnet gadolinium.
År 1933 upphörde brytningen av fältspat.^[2]
År 1987 belönades de två forskarna J. Georg Bednorz och K. Alexander Müller, som upptäckte att ett keramiskt material där yttrium ingick, kunde ge supraledande egenskaper, med Nobelpriset i fysik.^[3] ^[4]
År 1989 utnämndes Ytterby gruva till Historical Landmark, ungefär historisk plats, av ASM International (tidigare: American Society for Metals), som är en intresseorganisation för metallurgi.^[5] Vid gruvans ingång monterades en minnesplakett.
År 2018 tilldelades Ytterby gruva utmärkelsen EuChemS Historical Landmarks Award at the European level för den historiska betydelsen av de många grundämnesupptäckterna. Utmärkelsen som utdelades för första gången av European Chemical Society (EuChemS) överlämnades vid en ceremoni i april 2019 då också 150-årsminnet av skapandet av det periodiska systemet uppmärksammades.^[1]

Bildgalleri

Dagbrottet
Dagbrottet
Borrhål efter den manuella brytningen
Borrhål
Varphögar, med gruvfogdens hus i bakgrunden
Gruvfogdens hus
Luftningsskorsten
Vy mot söder från gruvområdet
Utsikt från toppen av gruvområdet mot Resarö hamn

Panoramavy över Ytterby gruva

Källor

Blom, Carl-Hugo. ”Ytterby gruva”. Stockholms läns hembygdsförbund, 2006-05-18. https://web.archive.org/web/20070212040207/http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=2785. (Dagbrottets historia, arkiverad text)

Noter

^ [a b] ”Ytterby gruva prisas – EuChemS historical Landmarks”. Svenska Kemisamfundet. 25 april 2019. https://kemisamfundet.se/ytterby-gruva-prisas-euchems-historical-landmarks/. Läst 6 mars 2021.
^ Per Enghag (1999). Jordens grundämnen och deras upptäckt, del 2. Sällsynt – ädelt – aktivt. Stockholm: Industrilitteratur. sid. 67. ISBN 91-7548-553-2
^ ”The History of Superconductors”. superconductors.org. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303170753/http://www.superconductors.org/History.htm.
^ ”The Nobel Prize in Physics 1987”. Nobelstiftelsen. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1987/.
^ ASM Internationals webbsida Arkiverad 5 juli 2008 hämtat från the Wayback Machine.